Franciskanerklostret i Es Capdellà

Ca ses Monges Franciscanes ligger inte på ett avlägset berg och gömmer sig inte heller bakom en monumental kyrkfasad. Det före detta kvinnoklostret ingår i den historiska bykärnan i Es Capdellà i sydvästra Mallorca. Dess ytterväggar av sten och läget vid ett gathörn gör att det vid första anblicken framstår som ett särskilt ståtligt byhus. Det är just denna återhållsamhet som gör byggnaden intressant: Ca ses Monges är ett före detta kloster för en ordensgemenskap mitt i byn. Byggnaden tillhörde franciskanersystrarna, förvärvades senare av kommunen Calvià och ska fortsätta att leva som en plats för allmänheten.

Ett besök är särskilt värdefullt för dem som vill lära känna Mallorcas mindre orter och deras socialhistoria. Huset är inget klassiskt klostermuseum med skyltad rundvandring och permanent tillgängliga samlingar, utan en kulturminnesmärkt före detta klosterbyggnad vars betydelse härrör från samspelet mellan ordenens historia, traditionell stenarkitektur och ny offentlig användning.

Historia och betydelse

Fransiskanersystrarna

Namnet bevarar husets tidigare användningsområde: ”Ca ses Monges” kan ungefär översättas till ”nunnornas hus”. Ägarna var Hermanas Franciscanas Hijas de la Misericordia, franciskanersystrarna, Barmhärtighetens döttrar. Byggnaden fungerade som deras kloster i Es Capdellà.

Till skillnad från stora klosteranläggningar, som redan i sig väcker uppmärksamhet med sina klostergångar, torn eller vidsträckta bruksbyggnader, smälter Ca ses Monges in i byns bebyggelse. Där ligger en väsentlig del av dess uttryckskraft: klosterlivet på Mallorca utspelade sig inte bara i berömda pilgrimshelgedomar och monumentala kloster, utan också i hus som var en direkt del av en liten bygemenskap.

Från konventet till kommunalt ägande

Efter att klostret upphört att användas förklosterliga ändamål förvärvade kommunen Calvià fastigheten från franciskanersystrarna. Köpesumman uppgick till 544 000 euro. Bakom förvärvet låg en önskan som invånarna i Es Capdellà hade hyst i flera år, nämligen att bevara det före detta klostret för byn och göra det tillgängligt för allmänheten.

I och med ägarbytet förändrades husets roll i grunden: från att ha varit en avskild religiös bostad och samlingsplats skulle det nu bli en byggnad för medborgarna. I samband med övertagandet meddelade kommunen att man skulle renovera Ca ses Monges och göra det särskilt användbart för ungdomar. Detta är mer än bara en omklassificering, eftersom den historiska byggnaden inte ska stelnas till ett isolerat monument, utan återigen ta på sig en social uppgift i byn.

Arkitektoniskt skydd

Sedan 2012 betraktas Ca ses Monges enligt kommunens plan- och bygglagstiftning som ett arkitektoniskt skyddsvärt objekt. I samband med övertagandet meddelade kommunen att man skulle renovera byggnaden och ge den en ny offentlig användning.

Husets historia kan således tolkas utifrån tre funktioner: Först var det bostad och verksamhetsplats för en franciskanerorden, därefter ett före detta kloster utan sin ursprungliga uppgift, och slutligen säkerställdes det som en framtida offentlig plats. Denna utveckling förklarar varför Ca ses Monges har en större betydelse för Es Capdellà än vad den diskreta fasaden mot gatan först ger intryck av.

Vad det finns att se

Det trevåningshuset i sten

Det första intrycket präglas av sten. Ca ses Monges är en ståtlig byggnad i tre våningar, vars massiva ytterväggar påminner om den traditionella arkitekturen i sydvästra Mallorca. Istället för en klosterkontur som syns på långt håll framträder en kompakt byggnad som ligger i linje med gatan. Den som letar efter en stor klosterkyrka med klocktorn, skulpturer över portalen eller en rikt utsmyckad fasad skulle därför lätt kunna missbedöma huset.

De tre våningarna ger ändå det före detta klostret en tydlig närvaro. Jämfört med de omgivande bostadshusen framstår det som en institutionsbyggnad, utan att för den skull avvika från sin bymässiga skala. Särskilt på utsidan märks det tydligt hur lite byggnaden är inriktad på att locka turister: Arkitekturen präglas av en kompakt, trevåningsbyggnad i sten.

Carrer de les Monges och Carrer dels Ametllers

Byggnaden blir särskilt lätt att förstå vid hörnet av Carrer de les Monges och Carrer dels Ametllers. Därifrån kan man se två sidor av byggnaden och hur den passar in i byns gatunät. Gatan heter Les Monges.

Hörnläget är viktigare att beakta än en enskild fasaddel. När man går från en gata till en annan framgår det tydligt hur Ca ses Monges inramar gatumiljön och samtidigt förblir en del av bykärnan. Det finns inget avskilt klosterområde som är åtskilt från byn. Huset och bebyggelsen gränsar direkt till varandra – en rumslig närhet som väl stämmer överens med den tidigare rollen som en liten ordensgemenskap i Es Capdellà hade.

Den tidigare konventets riktlinjer

Byggnaden har en bebyggd yta på 655 kvadratmeter. Denna storlek förklarar varför kommunen såg mer än bara ett litet samlingsrum i den och planerade att använda den särskilt för ungdomar. Samtidigt är anläggningen tillräckligt överskådlig för att fortfarande uppfattas som ett stort hus och inte som ett monumentalt komplex.

Denna spänning är avgörande för den arkitektoniska inramningen: Ca ses Monges har omfattningen av ett gemensamt bostadshus, men framträder utåt med materialiteten hos en traditionell mallorkansk stenbyggnad. Charmen ligger därför inte i en lång rad spektakulära rum, utan i att man känner igen byggnadstypen – ett före detta kloster som utvändigt nära följer byns byggnadsstil.

En historisk inredning, en tillfällig utställning eller klosterlokaler som är öppna för allmänheten året runt betraktas inte som ett tillförlitligt besökserbjudande. Den tydligt urskiljbara sevärdheten är därför i första hand själva byggnaden: dess tre våningar, stenarkitekturen, dess läge i ett hörn och dess roll i ortens stadsbild.

Besöket

Utsidan

Den mest tillförlitliga delen av ett besök är att betrakta byggnaden från gatan. Ca ses Monges kan inkluderas i en rundvandring genom den lilla ortskärnan i Es Capdellà, utan att det krävs någon egen, lång besöksväg. Det är klokt att inte bara stanna framför en fasad, utan att byta perspektiv vid hörnet mellan Carrer de les Monges och Carrer dels Ametllers. Först då blir husets tre våningar och omfattning tydliga.

För att betrakta byggnaden utifrån räcker det med ett kort uppehåll. Den som vill förstå hur den smälter in i byn bättre eller vill fotografera den bör dock avsätta mer tid för att se båda sidorna av gatan. Byggnaden avslöjar inte sin karaktär genom en enskild spektakulär detalj, utan blir intressant genom jämförelsen med de intilliggande husen och genom vetskapen om att det en gång bodde en franciskanerorden bakom stenmurarna.

Tillträde till byggnaden

För Ca ses Monges finns inga tillförlitliga allmänna öppettider och ingen fastställd entréavgift registrerad. Innan man planerar ett besök inne i byggnaden rekommenderas det därför att man kontrollerar aktuell information från kommunen Calvià eller uppgifter om allmän tillgång och evenemang. Man bör inte räkna med att dörren står öppen.

Denna besökssituation stämmer överens med byggnadens nuvarande roll. Ca ses Monges förvärvades inte som ett klassiskt museum, utan som en offentlig plats som särskilt skulle tjäna unga människor. Huruvida och i vilken utsträckning inomhusutrymmena är tillgängliga kan därför bero på renoveringsstatus, kommunal användning och enskilda evenemang. Den som anländer utan att ha kontrollerat tillgängligheten i förväg bör planera besöket som ett stopp på en rundvandring i byn och inte som en garanterad rundtur inomhus.

Förväntningar och besökstid

Hur länge besöket varar beror direkt på tillträdet. Med tanke på den yttre arkitekturen och sitt hörnläge är Ca ses Monges en kompakt station. Om det har annonserats om allmän tillgång eller ett evenemang kan besöket förlängas i motsvarande grad. En fastställd besökstid skulle vara missvisande så länge det inte finns någon fastställd standardrundtur.

Även uppgifter om typiska rusningstider skulle vara föga tillförlitliga, eftersom det före detta klostret inte är någon stor sevärdhet som drivs enbart för turister. Avgörande är snarare eventuella evenemang och lokal användning. Den som vill betrakta byggnaden i lugn och ro från utsidan gör bäst i att kombinera besöket med en promenad genom Es Capdellà; för ett besök inuti bör man vänta på ett konkret bekräftat besöksdatum.

Vägbeskrivning och parkering

Från flygplatsen i Palma

Från flygplatsen i Palma går resan först längs Ma-20 och därefter längs Ma-1 mot öns sydvästra del. Det är 32 kilometer på vägen till Es Capdellà, och resan tar cirka 38 minuter. Dessa uppgifter gäller uttryckligen fram till orten och inte ända fram till dörren till Ca ses Monges.

Efter att man lämnat den överordnade rutten leder den sista sträckan genom det lokala vägnätet till Es Capdellà. I byn fungerar korsningen mellan Carrer de les Monges och Carrer dels Ametllers som en exakt orienteringspunkt. Eftersom byggnaden ingår i den etablerade bebyggelsen bör den avslutande navigeringen inriktas på just dessa två gator och inte enbart på ortnamnet.

Från Palma

Från centrala Palma är det 21 kilometer på väg till Es Capdellà. Resan längs Ma-1 tar cirka 37 minuter. Även här slutar den uppmätta sträckan i orten; för den sista biten till Ca ses Monges gäller de lokala vägarna.

Restiderna visar samtidigt att Es Capdellà, trots sitt lugna och lantliga läge, inte ligger långt från storstadsområdet Palma. Vid planeringen bör man dock beakta att Ma-1 endast utgör den snabba huvuddelen av sträckan. De sista vägkilometrarna leder bort från motorvägen in i orten, varefter man måste orientera sig inom byn.

Bussar och parkering i orten

Om du reser med kollektivtrafik är hållplatsen Es Capdellà (nummer 11118) den rätta avstigningsplatsen. Därifrån fortsätter du till fots genom orten. Som riktmärke kan man återigen använda Carrer de les Monges och Carrer dels Ametllers; det före detta klostret ligger precis vid hörnet av dessa gator.

Ca ses Monges är inte ett klosterkomplex som ligger utanför byn med egen tillfartsväg. Den som kommer med bil når först Es Capdellà och orienterar sig sedan i det lokala vägnätet. Den konkreta parkeringssituationen bör bedömas utifrån skyltningen på plats. För att beskåda byggnaden utifrån är det ändå lämpligt att gå den sista sträckan till fots, eftersom husets läge i byn endast kan uppfattas fullt ut från gatan.