Sant Llàtzer nära Marratxí: kyrkan och ortens historia

Sant Llàtzer hör till de mallorkanska kyrkorna där man inte bara kan se ett religiöst byggnadsverk, utan också hur en hel ort har vuxit fram. Kyrkan ligger i Pla de na Tesa, en bebyggelse i kommunen Marratxí nära Palma. Den som kommer hit möter inte något avskilt bergskloster, utan ett gudshus som i takt med den lokala tillväxten har blivit centrum för en ny by.

Det är just denna nära koppling mellan kyrkan och bosättningen som gör besöket intressant. Först ställdes tomten till förfogande, sedan uppfördes kyrkan och senare tillkom sakristian och klocktornet. Runt det nya religiösa centrumet växte gator, lantgårdar och värdshus fram. Sant Llàtzer illustrerar därmed på ett levande sätt hur Mallorca utanför de gamla städerna förändrades under 1800-talet.

Ur arkitektonisk synvinkel är det värt att ta en närmare titt på de olika byggnadsfaserna. Själva kyrkobyggnaden, sakristian som är tillbyggd på vänster sida och klocktornet, som påbörjades senare, uppfördes inte samtidigt. Särskilt tornet utmärker sig genom sin kombination av nygotiska och klassiska former. Två klockor, en från Barcelona och en från Palma, satte punkt för detta byggprojekt.

Sant Llàtzer passar framför allt för besökare som gärna vill uppleva den lokala historien genom en konkret byggnad. Kyrkan passar bra att besöka i samband med en utflykt till Pla de na Tesa och andra delar av Marratxí. Eftersom det inte finns några tillförlitliga allmänna öppettider bör man kontrollera innan man åker dit om kyrkan är öppen för besökare.

Historia och betydelse

Tomten mellan två vägar

År 1857 beslutade de främsta markägarna i Pla de na Tesa att förvärva en tomt och överlåta den till stiftet. Tomten låg mellan vägarna Muntanya och Son Alegre. Därmed skapades utrymme för ett eget religiöst centrum.

Detta beslut kan endast förstås mot bakgrund av Marratxís särskilda struktur. Kommunen består inte av en enda, tätt sammanhängande huvudort, utan av flera historiska och nyare bebyggelsekärnor. Pla de na Tesa var en av dem. En egen kyrka innebar därför mer än bara en ny plats för gudstjänster: den gav den växande gemenskapen en synlig samlingspunkt.

Även ortnamnet vittnar om områdets lantliga karaktär. ”Pla” betyder slätt. Enligt lokal tradition härstammar ”Na Tesa” från en kvinnlig ägare vid namn Teresa, vars namn sägs ha förkortats till Tesa. Beteckningen Pla de na Tesa förekommer skriftligen för första gången 1816, även om den troligen användes redan tidigare. När kyrkan byggdes var namnet alltså redan knutet till denna del av Marratxí.

Grundläggning och färdigställande

I början av 1858 lades grundstenen till kyrkan. Byggarbetet pågick fram till den 27 oktober 1864. Mellan tillhandahållandet av tomten och färdigställandet förlöpte alltså en flerårig byggfas, under vilken det lokala initiativet utvecklades till en bestående kyrkobyggnad.

Sant Llàtzer uppstod i ett landskap där ägarförhållandena sträckte sig långt tillbaka i tiden. Markerna i Pla de na Tesa hade sedan den kristna erövringen av Mallorca tillhört biskoparna av Barcelonas jordegendomar. Den nya byggnaden från 1800-talet var dock ingen medeltida kvarleva från denna tid. Den var ett medvetet skapat gudshus för en nybildad bosättning och ingår historiskt sett i utvecklingen av det moderna Pla de na Tesa.

Efter att byggnaden stod färdig var byggnadshistorien ännu inte avslutad. År 1874 uppfördes sakristian på kyrkans vänstra sida. Mellan 1874 och 1876 genomfördes arbeten för att konsolidera hela kyrkobyggnaden. Denna tidsföljd är viktig för att förstå byggnaden: Sant Llàtzer fullbordades inte i ett enda steg, utan utvidgades och förstärktes under flera decennier.

Klocktornet och dess klockor

År 1889 inleddes byggandet av klocktornet. Med det fick kyrkan den del som särskilt tydligt markerade dess närvaro i orten. Utformningen förenade nygotiska med klassiska former. Redan denna kombination visar att tornet inte följer någon strikt enhetlig historisk stilmall, utan förenar olika arkitektoniska uttrycksformer.

Tornet kompletterades med två klockor av olika ursprung. Den mindre kom från Barcelona, den större från Ciutat, som Palma på Mallorca traditionellt kallas. Detta speglar på ett kompakt sätt ortens historiska inriktning: den ena klockan pekar bortom ön mot Barcelona, den andra mot Mallorcas närliggande huvudstad.

Hur kyrkan blev ortens centrum

Den kanske mest anmärkningsvärda händelsen inleds först efter att kyrkan byggts. Runt den nya kyrkan växte byn fram längs dess gator. Den första gatan som anlades var Sant Llàtzer. Där lät välbärgade invånare i Palma uppföra hus för rekreation. Kyrkan stod alltså inte bara i en redan fullt utvecklad ort; den blev själv utgångspunkten för den byggnadsmässiga utvecklingen.

I och med bostadshusen tillkom mötesplatser för vardagslivet. Namn som Ca’n Membre, Ca’n Vador, Ca’n Coll, Son Ametler, Ca’s Garriguer, Ca’n Curt, Ca’n Mas och Son Llebre har bevarats. Bakom denna rad av lokala hus- och värdshusnamn framträder ett byliv som koncentrerades kring Sant Llàtzer. Kyrkan var både ett religiöst centrum, en orienteringspunkt och en grogrund för nya grannskap.

Än i dag ligger det i detta som den egentliga betydelsen av Sant Llàtzer. Kyrkan är inte ett isolerat monument som endast besöks för enskilda konstverk. Dess värde framträder genom förhållandet mellan byggnaden, gatan och bebyggelsen. Den som riktar blicken från kyrkan mot de omgivande husen kan läsa en bit av ortens historia: först kom kyrkan, sedan växte Pla de na Tesa upp runt den.

Vad det finns att se

Kyrkobyggnaden från 1864

Huvudbyggnaden utgör den äldsta delen av den bevarade anläggningen. Byggandet sträckte sig från grundstensläggningen i början av 1858 till arbetets slutförande den 27 oktober 1864. För betraktaren på plats är denna tidsperiod mer användbar än jakten på en enda stilistisk etikett: Templet hör hemma i 1800-talets kyrkoarkitektur och kompletterades därefter i tydligt urskiljbara etapper.

Därför bör man helst inte betrakta Sant Llàtzer som ett monument som planerats helt enhetligt. Byggnaden berättar i sina olika delar om en tidsmässig utveckling. Först uppfördes själva gudstjänstlokalen, senare tillkom sakristian och först därefter byggdes klocktornet till. Redan en rundvandring runt kyrkan gör denna utveckling mer begriplig än en flyktig blick enbart på ingången.

Inuti, förutsatt att kyrkan är tillgänglig, står karaktären av en lokal gudstjänstlokal i förgrunden. Den dokumenterade byggnadshistorien handlar om en kyrka för Pla de na Tesa, dess sakristia och klocktorn. Just denna överskådliga struktur riktar uppmärksamheten mot byggnadens roll i församlingslivet.

Sakristein på vänster sida

Sakristein byggdes 1874 till vänster om kyrkan. Den ingår alltså inte i den första byggnadsfasen, utan i en utbyggnad som genomfördes ett decennium efter att kyrkan stod färdig. Den som betraktar byggnaden utifrån bör särskilt uppmärksamma denna sida och inte bortse från tillbyggnaden som en oväsentlig del.

Omedelbart efter att sakristian hade byggts följde ytterligare en viktig fas. Mellan 1874 och 1876 konsoliderades hela kyrkobyggnaden. Sakristian och konsolideringsarbetena ingår därför i samma historiska sammanhang: kyrkan kompletterades och förstärktes samtidigt som en helhet. Detta gör byggnadens vänstra sida till en nyckel för att förstå den andra byggnadsfasen.

Klocktornet

Klocktornet, vars uppförande inleddes 1889, är den yngsta av de huvudsakliga byggnadsdelarna som uttryckligen dokumenterats. Dess utformning beskrivs som en kombination av nygotiska och klassiska element. Detta är mer än bara en konsthistorisk fotnot. Stilkontrasten visar tydligt att tornet inte bara är en upprepning av den äldre kyrkobyggnaden, utan sätter en egen arkitektonisk prägel.

När man betraktar byggnaden är det värt att hålla utkik efter båda stilriktningarna, istället för att förhastat klassificera tornet som enbart ”gotiskt”. I Sant Llàtzer möts dessa stilriktningar i en byggnadsdel som samtidigt fyllde både praktiska och symboliska funktioner.

Tornet gjorde att kyrkan kunde kännas igen även bortom själva byggnaden. För det framväxande Pla de na Tesa var detta av särskild betydelse: kyrkan hade gett upphov till bebyggelsens utveckling, och dess torn blev ett synligt tecken på denna nya ortens centrum. Arkitekturen kan därför inte på ett meningsfullt sätt skiljas från de omgivande gatornas historia.

De två klockorna

Tornbygget avslutades med att två klockor hängdes upp. Den mindre klockan kom från Barcelona, den större från Palma. De har en särskilt stor betydelse för Sant Llàtzers historia.

Barcelona hade redan en plats i områdets tidigare ägarhistoria, eftersom markerna i Pla de na Tesa sedan den kristna erövringen hade stått under de lokala biskoparnas feodala herravälde. Palma var i sin tur den närliggande huvudstaden på ön, och det var även därifrån som ägarna till fritidshusen längs den nya gatan Sant Llàtzer kom. Klockornas olika ursprung knyter därmed den lilla orten till två städer som på olika sätt har präglat dess historia.

Vid ett besök är det lämpligt att inte bara betrakta tornet och klockorna som prydnader i kyrkan. De markerar den sista stora byggnadsfasen efter huvudkyrkan och sakristian. Den som håller ordningen i åtanke – huvudbyggnaden, den vänstra tillbyggnaden, konsolideringen och tornet – inser att Sant Llàtzer är ett komplex som vuxit fram under årtionden, snarare än en byggnad som uppfördes vid ett enda tillfälle.

Kyrkan, gatan och ortens utseende

En sevärdhet är slutligen övergången från kyrkobyggnaden till själva orten. Gatan Sant Llàtzer var den första gatan som växte fram i närheten av den nya kyrkan. Välbärgade invånare i Palma lät bygga hus där för sina vistelser utanför staden. Senare tillkom lokala restauranger och ytterligare hus.

Detta stadsplaneringsmässiga sammanhang kan förstås utan någon museivitrin. En blick från kyrkobyggnaden ut mot gatan räcker för att placera den historiska berättelsen i sitt rätta sammanhang: Sant Llàtzer stod där från början, bebyggelsen följde efter. Detta skiljer kyrkan från andra kyrkobyggnader som först i efterhand placerades i en sedan länge befintlig ortkärna.

Den mest givande rundvandringen slutar därför inte vid kyrkdörren. Det är först i det omedelbara närområdet som man förstår varför Sant Llàtzer var så betydelsefull för Pla de na Tesa. Kyrkan är den arkitektoniska referenspunkten, men dess historia fortsätter längs gatan som bär dess namn.

Besöket

Först måste man reda ut tillgången

För Sant Llàtzer finns inga tillförlitliga allmänna öppettider och inget bekräftat inträdespris registrerat. Innan man ger sig iväg bör man därför kontrollera om kyrkan är öppen för besökare. Detta gäller särskilt om besöket inte bara avser byggnadens utsida utan även kyrksalen.

Besöket bygger på en noggrann betraktelse av byggnaden och dess läge i Pla de na Tesa.

En rundtur genom byggnadsfaserna

En bra utgångspunkt är huvudbyggnaden. Därifrån riktas blicken mot vänster sida, där sakristian tillkom 1874. Därefter riktas blicken mot klocktornet, vars uppförande inleddes 1889, med sin blandning av nygotiska och klassiska former. Denna ordning följer kyrkans faktiska utveckling och gör det lättare att förstå byggnadens utveckling.

Därefter är det värt att ta några steg in på gatan Sant Llàtzer. Här blir det tydligt att kyrkobyggnaden inte bara är ett enskilt kulturminne. Gatan var den första som anlades i närheten av den nya kyrkan; längs den lät invånarna i Palma uppföra fritidshus. Övergången mellan kyrkan och gatan är därför en väsentlig del av besöksupplevelsen.

Det går inte att ange någon lämplig vistelsetid. Den som endast betraktar byggnadens yttre och tornet behöver betydligt mindre tid än den som, när kyrkan är öppen, även besöker interiören och därefter utforskar den historiska omgivningen. Istället för ett snävt tidsfönster är det bättre att besöka platsen utan brådska och medvetet upptäcka de olika byggnadsfaserna.

När det är särskilt lämpligt att göra en avstickare

Det finns inga belagda uppgifter om regelbundna besökarströmmar eller särskilt lugna tider på dygnet. Valet av besökstidpunkt bör därför framför allt bero på om man har bekräftat att man kan komma in. Ett till synes lämpligt tillfälle är till liten nytta om byggnaden är stängd. Vad gäller byggnaden utifrån är Sant Llàtzer däremot intressant även för ett kort kulturhistoriskt besök.

Det mest meningsfulla är att besöka kyrkan som en del av en utflykt till Marratxí. Sant Llàtzer i sig själv förmedlar historien om Pla de na Tesa; tillsammans med andra byar blir kommunens olika sidor tydliga. På så sätt får kyrkan den rätta inramningen.

Vägbeskrivning och parkering

Från Palma

Från Palmas centrum till Marratxí är det 13 kilometer på vägen. Resan tar cirka 28 minuter och går via Ma-13. Dessa uppgifter gäller uttryckligen endast fram till Marratxí, inte ända fram till Sant Llàtzer. För den sista sträckan måste navigeringen fortsätta mot kyrkan i Pla de na Tesa respektive vägen till Sant Llàtzer.

Läget nära Palma gör kyrkan till ett lättillgängligt mål för en kulturhistorisk avstickare från huvudstaden. Marratxí bör dock inte misstolkas som en enda kompakt ort. Kommunen består av flera bebyggelser, däribland Pla de na Tesa, Sa Cabaneta, Pòrtol, Marratxinet och Pont d’Inca. Det är därför viktigare att välja just Pla de na Tesa än att bara ange kommunens namn.

Från flygplatsen i Palma

Avståndet på väg från flygplatsen i Palma till Marratxí är 12 kilometer; resan tar cirka 20 minuter. Även denna sträcka slutar i Marratxí och inte direkt vid kyrkans ingång. När man har kommit in i kommunsområdet leder den sista sträckan in till bykärnan Pla de na Tesa.

Eftersom Sant Llàtzer inte är ett avlägset beläget klosterområde närmar man sig kyrkan genom ett bebott område. För att hitta rätt är därför namnet Pla de na Tesa lika viktigt som Sant Llàtzer. Innan avfärd rekommenderas det att noggrant kontrollera att det exakta målet är korrekt angivet i navigationssystemet.

Med buss

I närheten finns hållplatserna Pla de na Tesa centre 1, Pla de na Tesa centre 2, Pla de na Tesa sud 1 och Cas Capità 2. För att underlätta planeringen bör man före resan kontrollera vilka förbindelser som går på besöksdagen och vilken hållplats som ligger närmast den valda ingången.

De båda hållplatserna med tillägget ”centre” har redan i namnet den avgörande orienteringspunkten: centrum av Pla de na Tesa. Därifrån tar man sig till kyrkan i orten. Eftersom tidtabellerna kan ändras är aktuell information om förbindelser mer tillförlitlig än en fastställd avgångstid.

Parkering inom tätorten

Sant Llàtzer ligger inte i ett vidsträckt utflyktsområde, utan i en historisk bykärna. När man anländer med bil bör man därför vara uppmärksam på den lokala skyltningen och markeringen av parkeringsplatserna. Ett besök planeras bäst så att de sista stegen genom Pla de na Tesa samtidigt fungerar som en introduktion till ortens historia.

Det är särskilt lämpligt att inte bara gå direkt till kyrkan och tillbaka efter att man har parkerat bilen. Gatan Sant Llàtzer är en del av byggnadens historiska berättelse. En kort promenad genom omgivningarna visar hur bebyggelsen utvecklades med utgångspunkt från kyrkan och varför kyrkan betraktas som utgångspunkten för den moderna bykärnan.