mallorca-mat-dryck

Vinerna från D.O. Pla i Llevant

Mallorca har två skyddade ursprungsbeteckningar för kvalitetsviner. Denominación de Origen (D.O.) Binissalem var den första. Men vinodlarna på slätten i öns centrala delar och i öster ville inte vara sämre – och grundade 1999 den andra: D.O. Pla i Llevant.

Vinodling på nära 500 hektar

13 vingårdar och 77 mindre vinodlare ingår i D.O. Pla i Llevant. Enligt odlarföreningens officiella uppgifter odlar de i dag vin på sammanlagt 497 hektar. Det blir en hel del druvor. År 2022 uppgick årsproduktionen till drygt 1 miljon liter.

2 000 år av vinodlartradition

Vinodlingarna – som namnet antyder – ligger på slätten i öns centrala delar (Es Pla) och i östra Mallorca (Llevant). D.O.:ns område omfattar sammanlagt 19 kommuner på ön. Delar av området har en lång vintradition, eftersom romarna redan odlade vinrankor där. Det finns belagt i skriftliga källor.

Bördiga jordar och mycket sol

Romarna erövrade Mallorca år 123 före Kristus och styrde ön i nästan 600 år. De ville förstås inte vara utan ett gott, lokalt vin. Odlingområdet valdes med omsorg. Jordarna på Pla anses till exempel vara mycket bördiga. Dessutom har området cirka 2 800 soltimmar per år. Därför trivs även andra växter utmärkt här. Es Pla kallades också Mallorcas kornbod.

Från Algaida till Muro

Till D.O. Pla i Llevant hör Bodegas Bordoy och Vi Rei i kommunen Llucmajor, Weingut Es Gallicant i Campos, Can Majoral i Algaida, Es Fangar och Armero i Adrover i Felanitx, Toni Gelabert, Miquel Gelabert och Pere Seda i Manacor, Can Coleto och Miquel Oliver i Petra, Butxet i Muro samt Ca’s Beato i Capdepera. De odlar inte bara inhemska druvsorter, utan satsar även på internationella sorter.

Det är blandningen som gör det

Den som vill ha D.O.-kvalitetssigillet med den strålande uppgående solen på sin flaska måste även följa reglerna inom denna sammanslutning. Därför är det bara vissa druvsorter som får odlas.

Vita druvsorter

Bland de vita druvsorterna gäller följande: en druvklase på en vinstock

  • Prensal Blanc
  • Giró Ros
  • Parellada
  • Chardonnay
  • Macabeo
  • Moscatel de grano menudo
  • Moscatel de Alejandría
  • Viognier och
  • Riesling

Röda druvsorter

Bland de röda druvsorterna är följande tillåtna: en närbild av vindruvor

  • Callet
  • Mantonegro
  • Gorgollassa
  • Fogoneu
  • Monastrell
  • Cabernet Sauvignon
  • Merlot
  • Syrah
  • Tempranillo och
  • Pinot Noir

Omkring en tredjedel av de tillåtna druvsorterna är autoktona, alltså inhemska druvsorter, som Prensal Blanc och Giró Ros eller Callet och Mantonegro.

Maximala skördemängder för god kvalitet

Även antalet vinstockar per hektar är reglerat: det ska ligga mellan 2 500 och 5 000 plantor. Avkastningen per hektar är också fastställd och varierar beroende på druvsort. Av vita druvsorter som Prensal Blanc eller Parellada får man skörda 11 000 kilo, medan Riesling och Chardonnay endast får ge 7 000 kilo per hektar. För röda druvor gäller högst 10 000 kilo per hektar, men det finns undantag. Av Gorgollossa-druvan får man till exempel bara skörda 5 000 kilo.

Hur smakar vinerna från Pla i Llevant?

ett bord med mat och vinglasLåt vinodlarna själva komma till tals: ”Vita viner av Chardonnay-druvor kännetecknas av tydliga aromer av tropiska frukter samt mjölkiga toner och inslag av vanilj när jäsningen har skett på träfat. De torra muskatvinerna har blommiga aromer, medan de friska vinerna av Prensal Blanc, Macabeo och Parellada har fruktiga aromer och en behaglig syrestruktur. Cuvéer av dessa druvsorter ger komplexa viner med friska toner. De olika druvsorterna gör det möjligt att framställa mycket intressanta rödviner, som utmärks av sin intensiva färg och komplexa fruktaromer. I munnen är tanninerna mjuka och syran välbalanserad, vilket ger en behaglig känsla av friskhet. Lägsta alkoholhalten för vitt vin och rosévin är 10,5 volymprocent, medan den för rött vin och mousserande vin är 11 volymprocent.”

När det gäller produktionsvolym ligger de vita vinerna och Tintos ungefär lika, med omkring 40 procent vardera, därtill kommer rosé- och mousserande viner.